Elofsbyn

En byavandring i Elofsbyn 2002

Översiktskarta

Elofsbyn hette på 1500-talet Elsböl och blev senare Egelsbyn. År 1880 fanns 141 personer i Elofsbyn, år 1950 fanns det 55 personer och numera är endast 5 personer fastboende. Sjöänga, Ekeberga och Nytomta hör enligt kartan också till Elofsbyn och där finns 4 personer.

1.   Skolan

Elofsbyns skola byggdes 1868 av Carl Johannesson (21 år). Marken där skolan byggdes tillhörde Wilhelm Andersson, Elofsbyn. Virke mm skänktes av folket i bygden. Bidrag utgick senare men då skolan redan var byggd användes pengarna att bygga väg från Tassa till Åbron. Skolan var byggd i en våning och bestod av skolsal och lärarbostad och värmdes upp med vedkaminer. Ett uthus med dass och vedbod fanns intill. Nuvarande skolan byggdes av Svanskogs kommun 1949.

Folkskolan 1948: Vivianne Olsson, Ingrid Aronsson Gudrun Larsson, Maj Wilhelmsson, Orvar Wehrm, Karl- Axel Karlsson, Kerstin Johansson, Alf Pettersson, John- ny Byh, Olle Sjöstrand, George Wall, Lars-Ove Anders- son och Sven Johansson. Längst bak: ”Magistern” Carl Edvinsson (Fotot tillhör Maj Magnusson)

Bottenvåningen innehöll en träslöjdsal och en skolsal. På övervåningen fanns en bespisningslokal som också användes till syslöjdsundervisning och en gymnastiksal. Gymnastiksalen användes de sista åren också som lektionssal för småskolan.

Undervisningen bedrevs i B2-form med en småskoleklass och en folkskoleklass eller i B3-form med en klass. Vissa perioder blev det trångt i skolan och då användes lokaler i Folkets hus eller på Ekebacken.

Skidtävling vid skolan. Kortet var infört med tillhörande artikel i Säffletidningen

Skolbarnen kom från Berga, Stenbyn, Fjäll, Botten, Basterud och Elofsbyn. Av Lönnskogsbarnen gick några i Elofsbyns skola och andra i skolan i Övre Lofterud. Alla elever, även de som bodde längst bort, gick till och från skolan. De dagar då det var för mycket snö eller för kallt kunde man inte gå till skolan.

F.d. elever minns att man ännu in på 30- talet gick varannan dag i skolan (åtminstone i småskolan). Senare blev det skolfritt en dag per vecka för småskolan resp. folkskolan. Andra minnen är att man hade intagning av nya elever vartannat år ända fram till 40-talet.

Många lärarprofiler har funnits genom åren. ”Magistern” är dock än idag för många Carl Edvinsson, Wilhelmsberg som examinerade flera generationer av bygdens folk. Skolan upphörde 1971 och sedan 1972 har den varit lägerskola.

Skidtävling vid gamla skolan. Snett till vänster om vedskjulet fanns dassen. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

Utflykt med söndagsskolan: Elsa Lindskog, Gertrud Andersson, Britta Endréssen, Sylvia Olsson, Sigrid Danielsson, Alice Jakobsson, Gertrud Johansson, Anna-Lisa karlsson, Birgit Jansson, Gudrun Larsson, Ingrid Aronsson, David och Ingrid Ottosson, Erik Johansson, Orvar Wehrm, Gunnar Karlsson, Sune Pettersson, Vivianne Olsson, Maj Wilhelmsson och Marianne Thorén. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

2.   Kiosken

Elly i Väststuga och Rigmor på Wilhelms- berg vid kiosken. (Fotot tillhör Iréne Johansson)

 

Lönnskogs idrottsklubb (tidigare Göterna) byggde i slutet av 1930-talet eller början av 1940-talet en kiosk vid skolan och drev den ett tag. Torvald Andersson, Berga tog senare över driften. Tennisban anlades och turneringar spelades bl a mot Karlbergs TK, Gillberga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Lärarbostad

Lärarbostaden byggdes 1961 men är numera privatägd.

4.   Verkstan

Lönnskogs Snickeri AB startades i början av 1940-talet av Henning och Fritiof Byh. Man tillverkade möbler som bord, byråer och kökssoffor, utemöbler för sommarbruk, fönsterbågar mm. Varorna såldes på plats och framförallt till folk som bodde i närheten. Till och från anställdes också snickare bl.a. Arvid Lindkvist, Botten. Verkstan köptes senare av Pontus, Hjalmar och Gustav Karlsson och Pontus Wilhelmsson. En kort tid levererade de möbeldelar till firman Möbeltjänst i Säffle men senare användes den mest för privat bruk tills den plockades ner 1981.

5.

Huset byggdes 1987 av Kurt och Harriet Härdig på en avstyckad tomt från Väststuga.

6.   Nystuga 1

Här bodde Petter Andersson (BogträPetter) född 1770 och hans hustru Lisa född 1774 och deras 9 barn. Sonen Johannes Pettersson övertog hemmet och senare hans son Carl Johannesson (1847) och hans hustru Lisa-Kajsa (1849. Carl startade affär 1876 och övertog då varulager efter Sofi i Slänga (Gillberga). Carl dog 1932 och Hustrun Lisa-Kajsa 1936.

Lisa och Lisa-Kajsa vid gamla Nystuga. (Fotot tillhör Gullan Johanson

Deras 7 barn övertog då fastigheten Affären drevs av sönerna Gustav och Pontus men flyttades i slutet av 1920-talet till ett nybyggt hus på samma tomt. Fastigheten ägs numera av 3 av Carls och Lisas barnbarn och 2 barnbarn.

Huset är fritidsbostad. Det gamla huset brann ner 1933 men byggdes upp samma år.

7.  Nystuga 2

Hit flyttade affären i slutet av 1920-talet. Affären lades ner 1962. Gustav och Barbro Carlsson bodde här. De fick sonen Karl- Axel som tillsammans med George Wall växte upp i huset. Nu är huset är fritidsbostad

Med på fiskeutflykten var bl. a. Carl Johansson i uniform, Gustav Carlsson, Karl-Oskar Aronsson, Ellen Lönne, Malin Johansson och Anna Johansson. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

8.  Nystuga 3

Huset byggdes 1947 av Pontus och Ester Carlsson De fick dottern Anna-Lisa, som växte upp här tillsammans med Olle Sjöstrand. Anna-Lisa och Evert Larsson har döttrarna Elisabeth och Ebon.

9.  Första huset

Elofsbyns äldsta hus skall enligt muntlig tradition ha legat på gränsen mellan fastigheterna Hagen och Väststuga.

10.  Väststuga

Vilket årtal som Väststuga byggdes är okänt. Huset är knuttimrat. Vid en renovering på 1980-talet hittades en bjälke med det inristade årtalet 1763 , vilket inte behöver betyda att huset byggdes då. På en karta från 1779 finns dock ett hus på samma plats.

Pontus i Väststuga och Arvid på Dämpa lassar hö. ( Fotot tillhör Maj Magnusson)

Emelia och Pontus Wilhelmsson var de sista i Elofsbyn som drev jordbruk på det traditionella sättet. De hade 1 häst, 20-tal får, 3-5 kor, en slaktgris, tiotal hönor och en gödkalv då och då. Hästen byttes på 1950-talet ut mot en av de första traktorerna i Elofsbyn. De levde  av jord- och skogsbruket förutom en tid då Pontus körde posten. 1967 skickades de sista korna till slakt och då försvann också de sista hönorna i Elofsbyn. Emelia som kom från Åsen i Lönnskog gifte sig med Pontus i Väststuga 1926. Pontus tjugo år äldre syster Anna flyttade efter några år till Sillerud och gifte sig med Kalle i Ekea.

Några år senare flyttade även mamma Katrina till Anna. Ett tredje syskon Viktor hade redan flyttat. Katrina f 1854 gifte sig med Wiktor Andersson (Övre Lofterud). Efter något år flyttade de till Väststuga och köpte då ut Katrinas sex bröder. En av Katrinas bröder dog ung och de andra fem utvandrade till Amerika. Katrinas pappa hette Nils Pettersson och var son till BogträPetter.

Emelia och Pontus fick döttrarna Elly f. 1926 och Maj f. 1935. Maj och hennes man Erik och dottern Maud f. 1956 flyttade till Väststuga 1967 och bodde till en början i en egen lägenhet på övervåningen.

Skidgäng från Elofsbyn: Maj i Väststuga med kusin Su- sanne, Karl-Axel och George i Nystuga, Matti på Eke- backen och Ulla-Britt i Byngninga. (Fotot tillhör Harriet Härdig)

11.  Byggninga

I mitten på 1800-talet ägdes Byggninga av Karl Andersson och hans hustru Emma. De fick fyra barn, Hanna, Einar, Agnes och Agda. Hanna flyttade hemifrån tidigt.

Agnes och Agda blev Byggninga trogna. Einar reste till Amerika och bodde där några år. Kom åter hem, brukade gården och arbetade samtidigt som predikant. Under kriget startade han en rävfarm som låg i södra delen av Byggningsgärdet. Övervåningen hyrdes ut i olika omgångar.

Älgjakt: Pontus i Väststuga, Evert i Rörmyra, Torsten Endressen, Robert i Rörmyra, Sandström, Halvar Pettersson, Ove Andreasson, Olle i Tassa, Sandström och Arne i Nystuga. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

Efter Einar och hans hustru Gerdas död användes övervåningen av dottern Lily som fritidsbostad. Agnes och Agda bodde på nedervåningen. Agnes levde till i början av 1980-talet och därefter disponerade Lily hela huset.
Efter Lilys bortgång i början av 1990-talet såldes Byggninga och används numera som fritidsbostad.

Kalas för Emma i Byggninga: Emelia i Väststuga, Axel i Sjöänga, Tyra på Wilhelmsberg, Agda och Agnes i Byggninga, Oskar på Hagen, Carl på Wilhelmsberg, Ida på Ekebacken, Stina och Ester i Nystuga, mormor på Ekebacken, Lisa i Nystuga, Anna på Hagen med Gertrud, Paul och Sigge, Elsa på Ekebacken, Hilda på Högen, Emma i Byggninga, hennes bror, Henry i Gönäs, Gullan i Nystuga, Hanna i Gönäs med man och barn Astrid och Rut. ( Fotot tillhör Gullan Johansson)

12.  HAGEN

Hagen har funnits som vi vet i släkten sen mitten av 1700-talet. I mitten av 1800-talet bodde Lisa Andersdotter och Anders Andersson (född på Hagen), de fick 7 barn. När sedan egendomen delades fick 2 av sönerna var sin del. Karl fick då Byggninga och Johannes fick Hagen.

Johannes gifte sig 1886 med Emma Tobiasdotter från Tronhatten. De fick tre barn, Karl f. 1888, Anna f. 1894 och Augusta f. 1895. I slutet av 1890-talet byggde de nuvarande stugan på Hagen. Av den gamla stugan byggdes sen Lillstugan.

Caermit på Wilhelmsberg, Stir på Torpa, Elly i Väststuga, Paul på Hagen och Axel på Släperud i mitten av 1940-talet. ( Fotot tillhör Harrtet Härdig)

Johannes dog 1906 – 57 år gammal och sonen Karl dog 1910 22 år gammal. Emma brukade gården fram till 1921 med hjälp av sina döttrar. De hade 2-3 kor och 1 häst.

Emma levde fram tills 1934. Anna gifte sig 1921 med Oskar Johansson från Häljhögen. Oskar arbetade i skogen samtidigt som de brukade gården. De fick tre barn, Sigge f. 1922, Paul f. 1925 d.1981 och Gertrud f. 1929.

Augusta som studerat till lärare gifte sig 1928 med handlare Karl Andersson från Stenbyn. De fick en son, Lennart Andersson f. 1936. Augusta dog 1950. Oskar på Hagen dog 1958 – 69 år gammal. Anna levde kvar på sitt kära Hagen tills hon var 89 år och dog i Arvika 1989 – 96 år gammal.

13.  Kullen

(kallad Piggen) Senast boende var Anders Fjällman gift med Petter Anderssons dotter Britta från Nystuga. Huset innehöll 2 rum och kök med det ena rummet blev aldrig färdigt utan användes som vedbod.

Släperud: Marianne, Axel, Olga, Lotta och Erling Persson. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

 

14.  Släperud

Släperud: Marianne, Axel, Olga, Lotta och Erling Persson. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

Släperud var soldattorpet för Elofsbyn och här bodde soldaten Jan M Byh och hans hustru Charlotta. De hade 10 döttrar och 2 söner. När indelningsverket upphörde köpte JM Byh stället. Dottern Olga med familj bodde senast på Släperud. Numera är det fritidsbostad.

15.  Sommarstugan

Släperud sommarstugan byggdes av Olle Kronman och har sedan haft flera ägare.

16.  Hultehålan

Här bodde Petter Anderssons dotter Maria och hennes dotter Sofia. Sofia hade 2 söner och ättlingar till dessa lär finnas i Örnsköldsvik och Glava.

17.  Hulte

Emil i Rörmyra Och Nils Danielsson har hämtat tidningen vid Ekebacken. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

 

Ägare till Hulte var Gustav Andreasson från Rönningern i Berga och hans hustru Lisa dotter till Anders Fjällman på Kullen. Gustav Andreasson var skomakare. Huset hyrdes ut i flera omgångar. De sista fast boende ägarna var Walter och Inez Andersson med barnen Lars-Ove, Gösta och Bengt-Göran.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18.  Rörmyren

Här fanns 1865 affär som drevs av Carl- Olof Groth från Frösön och hans hustru Margareta. Senare bodde Carl Johannesson och hustru Katarina och barnen Selma, Alma och Carl här. Selma gifte sig med Emil Karlsson troligen från Råtaka och bodde här till sin död.

19.  Gammal kolarkoja

Rester av murstocken från en kolarkoja och rester från en kolbotten finns här.

20.  Guldgruva

Anton Tobiasson Stone från Tronhatten i Stenbyn emigrerade 1881 som 18-åring till Amerika där han antog namnet Stone. I Amerika arbetade han i gruvdistrikt och järnmalmsfält. Han återvände till hemtrakten och bröt guld på några olika ställen. Detta var den första gruvan som han bröt 1910. Gruvan blev ca 21 meter djup men innehöll mindre fyndigheter än väntat. Större förväntningar ställdes på ett gruvhål i Sågebråtarne som bidrog till att ett aktiebolag bildades 1938 under namnet Stone Gruvansintresseförening UPA. Gruvhålet i Sågebråtarne är igenfyllt.

Stones laboratorium var smedjan i Rörmyra. Huset brann vid en explosion och byggdes sedan upp igen. På skylten står det ”ATS STONE LABORATORY” (Fotot tillhör Gullan Johansson)

Stones laboratorium var smedjan i Rörmyra. Huset brann vid en explosion och byggdes sedan upp igen. På skylten står det ”ATS STONE LABORATORY” (Fotot tillhör Gullan Johansson)

21.  Knipmon

Det enda som vi vet är att någon som bodde här hette Johannes.

22.  Kasa

Anders Nilsson och hans hustru Lisa flyttade från Bråten i Berga till Kasa där Anders dog. Lisa bodde på gamla dar i lillstugan på Ekebacken.

Vid Elofsbysågen ”Skôbbe Sakte”: Gustav i Nystuga och Kalle på Högen. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

23.  Elofsbysågen

(Kallades Skôbbe Sakta) Ett avtal om att bygga en husbehovssåg skrevs 1913 mellan Högen, Ekebacken, Byggninga, Väststuga och Nystuga. Sågen uppfördes därefter på Högens mark vid Älva där den drevs med en vattenturbin. Förutom sågning för eget bruk gjordes s.k. ”lönsågning. Man sågade på beställning, men beställaren skulle delta i arbetet med att bl. a bära bakhoar.

Vid tegelbruket. Mannen vid hästen är Wilhelm Andersson, Väststuga. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

24.  Tegelbruket

Tegelbruket låg troligtvis där nuvarande bron passerar Älva.

25.  Ekebacken

Ekebacken avskiljdes från Högens gård genom hemmansklyvning 1879. Där bosatte sig Maria-Lisa från Högen och hennes make folkskolläraren Olof Jonasson. Lönnskogs poststation flyttade till Ekebacken 1917 och förestods först av Enok Lindskog och från 1945 av hans dotter Elsa fram till nedläggningen 1967. Tillbygget på lillstugan flyttades från Sågebråtarne och byggdes upp. I lillstugan har varit både post och skola.

Potatissättning på Högen: Emelia och Anders på Högen och Hilda Svensson. Barnen till Vänster är Gullan och Elly. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

26 Högen

Högen byggdes 1852 av Nils Hannson 1796 – 1859 gift med Maria Nilsdotter 1812-1879 Utdrag ur Sven Lindskogs släktkrönika:Gamla fastehandlingar gör gällande att förfäder till nuvarande ägare varit bosatta i Elofsbyn redan på 1600- talet. År 1852 flyttade Nils Hansson från Ed, Långserud med hustrun Maria Nilsdotter in på nybyggda Högen. På Högen föddes 7 barn mellan åren 1834 –53 Dottern Maria-Lisa född 1841 kom att gifta sig med Olof Jonasson från Fjäll född 1834.

27

Fastigheten tillkom genom delning av Ekebacken och köptes 1930 av Carl Johannesson och hans maka Lisa-Kajsa. Huset byggdes 1931 av Carls son Hjalmar och hans hustru Kristina. Dottern Gullan med maken Arne Johansson och döttrarna Birgitta och Lena har bott i huset.

28. Missionshuset

Missionshuset byggdes 1903 av stugan på Kullen och invigdes den 21 juli samma år. Ombyggnad gjordes 1939. Grundare till missionsförsamlingen var Olof Jonasson. Huset är nu i privat ägo.

Utanför Missionshuset finns Emma Svensson, Emelia Danielsson, Olof Johansson och Anders Danielsson. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

I missionshuset: Anders på Högen,Carl i Ed, Carl på Wilhelmsberg,Elsa på Ekebacken, Sigge på Hagen, Caermit på Wilhelmsberg, Signe Green, Eivor på Wilhelmsberg, Naemi i Rörmyra, Rut i Skolan, Anna på Hagen med Paul, Stina i Nystuga, Thyra på Wilhelmsberg, Ida på Ekebacken, Emelia på Högen, Agda i Byggninga, Herta Byh, Signe vid Kvarnen, Ester i Nystuga, Laura Green, Hjalmar Carlsson, Emma i Byggninga, Olle på Lyckan och Hilda på Högen. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

29

Huset byggdes 1982 av Jan Edvardsson och Lena Johansson på en avstyckad tomt från Nystuga.

30. Byastenen

Gustav i Nystuga kände genom den muntliga traditionen till byastenens existens och räddade den undan vägarbete på 50-talet.

Arne Johansson och Erik Magnusson tar en kaffepaus efter att ha gjort i ordning bystenen i början av 1990-talet. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

 

Gärdsgårdarna var enkelt byggda med hjälp av  ”bakhoar” (Bakhoar var den yttersta delen av timmerstocken som blev kvar när man sågade brädor.) och taggtråd. Under första delen av 1900-talet levde invånarna i Elofsbyn mestadels av småjordbruk och andra råvaror från skogarna och sjöarna. När korna försvann från Elofsbyn i slutet av 1960-talet förändrades utseendet på byn. Kor som gick på vägen var tidigare en daglig syn. Runt gårdarna fanns faluröda staket och alla ägor var omgivna av gärdsgårdar.

I bakgrunden syns Hagen. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

Husdjur

Alla gårdar i byn höll sig med husdjur i form av 3-5 kor, får, hönor och häst. Ibland födde man upp en kalv. Vid midsommartid inköptes en griskulting som göddes och slaktades vid Lucia. Inget fick gå till spillo vid slakten. Blodet användes till palt och blodplättar och tarmarna till korvtillverkning. Av benen kokades buljong. Huvudet kokades och fläsket skrapades av till olika syltor. Överblivet späck smältes ner, silades och formades till kuber som användes till stekflott.

Hundar användes till jakt och katter behövdes för att hålla uthusen fria från möss. Katterna bodde ofta i ladugården.

Korna drevs till skogen på morgonen och kom hem själva framemot kvällen, när det var dags för mjölkning. Var korna sena kunde man höra kvinnorna lockrop: ”koba’rna”. Varje gård utsåg en ”skällko” bland sina kor. Ofta var det den äldsta kon. Skällkon fick bära gårdens speciella Bjällra. Fåren vallades till skogen under våren efter lamningen och stannade där ända till hösten. Då letades de upp bl.a. med hjälp av de speciella bjällror som de bar. Oftast fick man också tips från grannar att de hade setts någonstans i bygden. Fåren hade speciella märkningar i öronen.

De egna uppfiningarna var många. Här provar Hjalmar i Nystuga och Pntus i Väststuga en eldriven slipsten. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

Folket

Folket i byn var mestadels enhetligt klädda. Karlarna bar hatt året runt utom när det var som kallast under vintern.

Kvinnorna hade huvudkläde (huvudklädet var en trekant sydd av bomullstyg ) som knöts bak i nacken och ett förkläde med bröstlapp. När kvinnorna skulle vara fina så tog man på sig ett rent nystruket förkläde. Karlarna rökte pipa, tuggade tobak och snusade. Längre tillbaka rökte även kvinnorna pipa. När vädret tillät så samlades karlarna framåt kvällen på verandan till Nystuga för att prata och röka pipa. Ibland gjorde man sig något ärende till affären när man önskade sig en pratstund.

Elofsbyns lottor: Malin och Agnes i Nystuga, Emelia i Väststuga, Barbro, Stina och Ester i Nystuga, Anna på Hagen och Gullan i Nystuga. (Fotot tillhör Maj magnusson)

Under julen sågs man ofta då varje ställe bjöd in alla i byn och ibland också andra byar till kaffe med kakor. Ibland lektes jullekar som ”tavler och deviser”3 och ”tappa bort och hitta” När kalasen hölls på dagtid samlades bara kvinnorna, männen deltog om det var kvällstid.

Både barn och gamla deltog i allt arbete. Kvinnorna utförde allt inomhusarbete och lagårdsarbete. Ibland hjälpte karlarna till i lagården exempelvis med att bära vatten till djuren. Mycket av utomhusarbetet gjordes gemensamt men en del saker som arbete med ved, fiske och hackeslått var karlarnas jobb.

Vilodag

Det var en viktig regel att man inte fick göra något annat än det absolut nödvändigaste från lördag kväll till söndag kväll. Inte ens under den intensiva slått’ana (slåttern) fick söndagsfriden störas.

Detsamma gällde övriga helgdagar under året. Speciellt långfredagen och juldagen kändes som väldigt långa dagar för dem som var barn. Byborna var inte speciellt kyrkliga. Julottan besöktes men sällan söndagsgudstjänsten. Ibland var det gudstjänst i missionshuset och dit gick de flesta kvinnorna i byn.

Fiske

Fisket gav ett bra näringstillskott. Vid varje tjärn fanns hemmagjorda träbåtar. På våren startades fisket med gäddryssjor. Resten av fiskeperioden användes nät och mjärdar. Näten bands under vintern .

Pontus i Väststuga. (Fotot tillhör Iréne Johansson

Efter 18 nov. startades vimmefisket som krävde finmaskigare nät. Under höst och vår drogs not i framförallt Siktjärn och i Storebör. Då Nystuga brann var byns män i Storebör och drog not. Annars var det Ysjön (Öjesjön), Fjällstjärnet och Släperstjarne (Släperudstjärnet) som var mest besökta. Långrev och gäddsax användes och på vintern dövades lake på blankisen. Metade gjorde man mer för sitt nöjes skull.

Efter slått’ana startade ”hackeslåttern”. På alla ställen runt gårdar, åkrar och gärden, där det växte hö och inte slåttermaskinen kommit åt, gick karlarna och slog för hand med lien. Varje höstrå togs noga tillvara.

 

 

 

 

 

 

 

 

Timmerflottning vid Stenebyälven. (Fotot tillhör Gullan Johannson)

Skogen

Skogen var en viktig näringskälla. Förutom bär fick man kött genom älgjakt och småviltsjakt. Avverkningar i den egna privatägda skogen gav inte mycket betalt i början av 1900-talet och gjordes sällan.

Man tog egen ved och några skaffade sig inkomst genom att hugga s.k. kastved.6 Skogsbolagen (främst Svaneholmsbolaget) flottade varje vår timmer från Björnklam till Ysjön och det skapade arbetstillfällen.

Gammal äljaktsbild med soldaten Jan Byh längst fram.

Självhushållning

Under hela den här tiden rådde självhushållning. Det var inte mycket pengar i omlopp. Ofta bytte man tjänster med varandra Lite pengar fick man in genom att sälja mjölk, ägg och smör. Först när mjölkbilen började köra till trakten kunde man sälja mjölk till mejeriet i Säffle. Tidigare tog man tillvara mjölken genom att ysta ost, kärna smör och föda upp kalv och gris. Margarin användes inte utan stekflott eller hemkärnat smör användes till att steka i. Potatis odlades och förvarades i speciella potatiskällare. Grönsaker konserverades. Årsbehov av havre, råg, vete och korn odlades och maldes i Kvarnen. Ullen spanns och blev stickgarn och vadmal. Det egna linet blev till handdukar, lakan, dukar och lärft. Bikupor gav honung. Frukt och bär från den egna trädgården togs noga tillvara.

Anders på Dämpa skär havre och Emelia i Väststuga binder havrenekar. Barnet är Elly. I bakgrunden syns Nystuga, (Fotot tillhör Maj magnusson)

Nu

Under senare delen av 1900-talet levde invånarna i Elofsbyn mestadels av förvärvsarbete. Under de första åren av 2000-talet har många av husen blivit fritidsbostäder.

Korna återvände till Elofsbyn 1987 och då som sommarbetande ungdjur.

Gamla bron vid Åbrona där ungdomarna dansade till grammofon på 1940-talet. (Fotot tillhör Gullan Johansson)

Historien om ett kort:

Lars på Åsen, Harald i Nystuga, Kalle på Lillbacken, Hjalmar i Nystug, Karl-Oskar i Berga, Gustav i Nystuga, Friden i Bråtarne och Johan på Lillbacken. Fotograf var Pontus i Väststuga

De lövade flaket på Hjalmars lastbil, tog på sig kostym, rock och hatt och gav sig av på en utflykt en midsommarnatt. Det berättas att när de kom till Sillbodal i Årjäng på natten så gick de in i ett hus där gumman och gubben låg i soffan och sov. Johan på Lillbacken påstod sig vara intresserad av att köpa en egendom. Gubben blev så intresserad att han snabbt kravlade sig upp ur soffan. Något köp blev aldrig av och karlarna kom lyckligt och väl hem igen framemot midsommardagen.

Det fanns tid för humor:

Pontus i Väststuga och Yngve lindblom.
(Fotot tiillhör Maj agnusson

  

Stina och Ola Danielsson har bytt kläder. (Fotot tillhör Maj
Magnusson)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och sport…

 

Bandygänget: Johan på Lillbacken, Kalle på Lillbacken. Carl Edvinsson och Oskar på Hagen m.fl. (Fotot tillhör Maj magnusson)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Och utflykter

Cykelutflykt på 1920-talet: Herman på Lillhagen, Ellen (Framme), Harald och Malin i Nystuga, Kalle på Lillbacken, Carl på Wilhelmsberg, Karl-Oskar i Berga, Anna på Hagen, Pontus i Väststuga och Anders på Sikeberga. (Fotot tillhör Maj magnusson)

 

Utflykt med gitarr: Frans på Näset, Herman, Karl-Oskar i Berga, Axel Lindgren, Augusta på Hagen. (Fotot tilllhör Gullan Johansson)

Vid Sågebråtarne: Ola Danielsson till vänster med ett ljuster i handen. Mannen i mitten håller en kaffekopp och de två till vänster var sitt gevär. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

och så kom bilarna.

Herman och
Malin på Lillhagen och Stina i Nystuga vid T-forden.
(Fotot tillhör Gullan Johansson)

Pontus i Väststuga
med sin T-ford. (Fotot tillhör Maj Magnusson)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ladda ner

File Description File size
jpg Översiktskarta Elofsbyn Elofsbynsbyavandring 2002
103 KB
pdf Elofsbyn byavandring2 Elofsbyn byavandring 2002
1 MB